Microsoft uppmanar tusentals av sina egna utvecklare att använda Anthropics Claude Code för dagliga koduppgifter. Företaget kallar det en jämförande utvärdering, men budskapet är klart och tydligt. Prestanda väger tyngre än lojalitet.

Beslutet sätter press på Microsofts egna GitHub Copilot att leverera snabbare förbättringar. Det visar också att AI-kodverktyg har blivit tillräckligt bra för att företag ska våga byta mitt i utvecklingscykler. Om fler företag följer samma logik kan marknaden för kodassistenter skifta snabbare än väntat.

I dagens nyhetsbrev:

Microsoft uppmanar tusentals anställda att använda Anthropics Claude Code för daglig utveckling, trots att företaget säljer sitt eget verktyg GitHub Copilot till kunder. Direktivet gäller avdelningen Experiences + Devices som utvecklar Windows, Microsoft 365, Teams och Surface enligt AI For Work. Microsoft har blivit en av Anthropics största kunder och lägger uppskattningsvis 5,5 miljarder kronor per år på Claude-modeller, samtidigt som företaget har sänkt sina försäljningsmål för AI-produkter efter att färre än 20 procent av säljarna nådde sina mål.

Quick points:

Quick take: Att Microsoft väljer konkurrentens verktyg internt visar att AI-kodmarknaden mognar. Lojalitet mot en enda leverantör ger vika för pragmatism, och det öppnar dörren för fler företag att blanda verktyg efter behov. Frågan nu är hur OpenAI svarar när deras största partner aktivt utvärderar alternativen.

Googles AI-sammanfattningar citerar YouTube oftare än sjukhus, myndigheter och medicinska tidskrifter när användare söker hälsoinformation. En studie av över 50 000 tyska sökfrågor visar att YouTube står för 4,4 procent av alla citeringar i AI-svaren, medan akademisk forskning och myndigheter tillsammans utgör knappt en procent. Nästan två tredjedelar av källorna saknar medicinsk granskning eller evidensbaserade krav, enligt Search Engine Journal.

Quick points:

Quick take: Övergången från en lista med länkar till ett enda självsäkert AI-svar skapar en ny sorts oreglerad medicinsk auktoritet. Systemet prioriterar synlighet och engagemang framför klinisk expertis, och användare som litar på svaren riskerar att fatta beslut baserade på innehåll som aldrig granskats av läkare.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i veckan tal i Davos om "europeisk självständighet" och behovet av egen digital infrastruktur. Amerikanska molnjättar kontrollerar omkring 70 procent av den europeiska marknaden enligt en ny rapport från EU-parlamentet, medan europeiska leverantörer har krympt till cirka 13 procent. Den tyska delstaten Schleswig-Holstein har redan sagt upp 80 procent av sina Microsoft-licenser och sparar runt 165 miljoner kronor årligen, men analytiker varnar för att en fullständig övergång är orealistisk på kort sikt.

Quick points:

Quick take: Von der Leyens tal kommer samtidigt som Trump hotar Europa med tullar och krav på att annektera Grönland. Retoriken om digital självständighet får plötsligt en konkret udd. Schleswig-Holstein bevisar att omställningen lönar sig. Men hinner resten av Europa bygga alternativen innan nästa kris tvingar fram hastiga beslut?

Armarna är korsade. Hjärtat slår snabbare. Jag gungar lite på hälarna. Sväljer snabbt och tittar upp i taket.

"Lita på oss", hör jag personerna bakom min rygg ropa.

Jag börjar falla raklångt bakåt.

Jag slåss mot instinkten att rulla ihop mig till en boll med armar över huvudet. Jag vill vrida min kropp så jag möter det hårda golvet med min axel istället för min utsatta och oskyddade ryggrad.

Mitt fall dämpas av flera starka armar. De lägger mig mjukt ner på marken, oskadd.

Jag satte min tillit till mina medmänniskor och hoppades att de skulle dämpa mitt fall. Jag litade på att de skulle ta hand om mig och genom den handlingen släppte jag min självkontroll och önskan att styra över mitt eget öde, efter bästa förmåga.

Min tillit till människor i min närhet räddade mig från ett hårt och smärtsamt fall.

Den här klassiska tillitsövningen, som säkert de flesta av er har gjort någon gång i livet, blixtrade förbi i mitt minne när personen i morgon-tv-soffan sa "det går ju inte att lita på AI. Man vet ju inte vad den tänker och gör".

Samtidigt som det här minnet blixtrade förbi tänkte jag "Varför är alla så rädda och misstänksamma mot AI? Jag har mindre tillit till människor än maskiner".

Jag fortsatte att fundera på det här under dagen och insåg ganska snabbt att det här får bli temat för min söndagskrönika.

Varför är vi så misstänksamma mot AI?

Inom psykologin talar man om algoritmaversion. Det kommer från engelska "algorithm aversion" och handlar främst om misstänksamheten mot maskiner, speciellt tänkande maskiner.

Man ser det i flera exempel inom litteraturen.

I Frank Herberts "Dune"-universum talar man om "The Butlerian Jihad" som var ett uppror mot de tänkande maskinerna. Det resulterade i ett totalt förbud mot tänkande maskiner som efterlevdes stenhårt i 10,000 år.

I Harry Potter och Hemligheternas kammare ger Arthur Weasley sin dotter Ginny rådet: "Never trust anything that can think for itself if you can't see where it keeps its brain".

Varningarna finns i Robert A. Heinleins "The Moon is a Harsh Mistress", Arthur C. Clarkes "2001: A Space Odyssey", Isaac Asimovs "I, Robot" och Karel Čapeks "R.U.R. (Rossum's Universal Robots)" från 1920 där vi först fick ordet "Robot".

Film, TV-serier och populärkultur är fulla med liknande varningar.

Fenomenet är paradoxalt eftersom algoritmer ofta presterar bättre än mänskligt beslutsfattande, men människor föredrar ändå att fatta egna beslut. Artificiell intelligens är på det stora hela överlägset människor i en lång rad avseenden.

Rå kreativitet, irrationell brillians och tvära uppfinningar är fortfarande människans styrka.

Men det är inte det jag pratar om här. Jag pratar om att kunna lita på maskinerna.

Tänk på det en gång till. Ju mer mänskliga de blir, ju mindre litar vi på dem.

För det är precis det jag vänder mig mot när man kastar in imaginära träskor i maskinernas inre i hoppet om att förstöra deras funktion. Jag kan plocka isär en maskin och spåra de logiska val maskinen gör. Jag kan läsa koden som ligger till grund för dess beslut. Jag kan vara helt och hållt övertygad om att dess fel och brister ligger i logiken och inte i en dold agenda eller egenintresse.

Jag säger inte att vi skall lita blint på AI. Blind tillit är aldrig klokt - varken mot människor eller maskiner.

Men jag undrar varför vi ställer högre krav på transparens från kod än från människor. Varför vi kräver att AI skall vara perfekt medan vi accepterar att människor är bristfälliga. Varför vi vill se var maskinen "håller sin hjärna" men aldrig ställer samma krav på personen bredvid oss.

När jag föll bakåt den där dagen litade jag på människor som kunde ha släppt mig. Som hade egna problem, egna distraktioner, egna anledningar att inte bry sig.

Men de släppte mig inte. De fångade mig. Precis som maskinen gör - varje gång, konsekvent, utan tvekan.

Kanske är det dags att vi börjar ställa samma frågor till både människa och maskin. Vad är din kod? Vad driver dig? Kan jag lita på dig?

Och kanske inse att svaret är mer komplicerat än vi vill erkänna - för både människor och maskiner.

Bernard Lambeau, belgisk mjukvaruutvecklare med 30 års erfarenhet och doktorsexamen i ämnet, skapade programmeringsspråket Elo på en dag genom att använda Anthropics Claude Code som parprogrammerare. Lambeau skrev inte en enda rad kod själv utan formulerade specifikationer i markdown-filer medan AI:n hanterade implementationen. Elo kompilerar till JavaScript, Ruby och SQL och är tänkt för uppgifter som formulärvalidering och e-handelslogik i no-code-verktyg. Lambeau betonar i en intervju med The Register att utan gedigen expertis och tydlig testmetodik blir resultatet ohanterlig kod.

Quick points:

Quick take: Det intressanta är inte att Lambeau byggde ett språk på en dag, utan att han inte skrev en enda rad kod. Rollfördelningen förskjuts. Utvecklare blir arkitekter och granskare men det är AI:n som skriver koden. Den största utmaningen är att säkerställa att juniora utvecklare någonsin får chansen att bygga den expertis som krävs för att styra AI:n rätt.

Behöver du hjälp att navigera ett ständigt skiftande AI-landskap?
Micke Quick är konsult med särskilt fokus på AI och arbetsflöden inom reklam- och marknadsföring. Han hjälper dig med insikter, utbildning, och strategi för implementering av AI.

Läs mer på mickequick.se

Harvey har köpt Hexus för att integrera AI-demoverktyg i sin juridiska plattform, efter ett finansieringsår där bolaget samlade in 8,3 miljarder kronor.

Ring har lanserat Ring Verify, ett publikt verktyg som använder C2PA-standarden för att hjälpa användare avgöra om säkerhetsinspelningar har ändrats eller AI-genererats.

Zipline har tagit in 6,6 miljarder kronor i ny finansiering för att skala upp sitt nätverk för autonoma drönarleveranser på stora amerikanska marknader.

Sparkli har tagit in 55 miljoner kronor för att utveckla enAI-baserad interaktiv lärandeplattform som ska ersätta statisk text med uppslukande utbildningsupplevelser för barn.

Belfasts kommunfullmäktige har röstat för att pausa sin närvaro på X på grund av oro över AI-genererade deepfakes från Grok-verktyget.